Metare står på en brygga vid en lugn sjö, ämne: treble- och quadkrokar kan vara farliga med sötvattenslok som bete Det bl...

Så väljer du treble- och quadkrokar till sötvattenslok som bete

Treble- och quadkrokar kan vara farliga med sötvattenslok som bete eftersom de fäster i flera punkter och är svåra att få ur fisken utan skada. På ett slok med en välplacerad krok ger de sällan fler landade gäddor, men nästan alltid längre avkrokning. Välj krok efter betets form, fiskens storlek och om fisken ska tillbaka i vattnet.

Varför trebel och quad är ett problem

Flera spetsar gör att kroken hakar fast snabbt men också fastnar i fiskens mun, gälar och svalg. En trebelkrok har tre spetsar och en quad fyra, och de pekar åt olika håll. När gäddan sväljer betet och du sätter mothugget kan en spets fastna i käken medan nästa går in i gälbågen. Då får du inte bara lirka ut en krok, du måste lösgöra flera fästen i känslig vävnad.

Risken beror på hur många punkter kroken har och var de hamnar, inte bara på storleken. En stor enkelkrok i mungipan gör mindre skada än en liten trebel i svalget.

Många tror att en mindre krok är snällare, men så är det inte. Mindre trebelkrokar följer lättare med betet djupt ner i svalget, och det är djupet som avgör hur illa det går.

Tiden spelar också in. Varje extra spets förlänger hanteringen, och fisken ligger då i håven eller på land med uttröttade muskler. En sammanställning av kända problem med fånga-och-släpp pekar på just den kombinationen: skador från själva kroken, syrebrist i musklerna efter kampen och en återhämtning som blir längre i varmt vatten, vilket ökar risken för infektioner. Därför väger kroktypen tyngre en julidag med 20 grader i ytan än vid isläggning, för fisken har mindre marginal och varje minut med linan spänd och kroken kvar kostar mer.

Gäddans svalg och gälar är dessutom fulla av tänder och skör vävnad.

Blödning från gälarna är det tydligaste tecknet på att en spets hamnat fel, och en sådan fisk klarar sig ofta dåligt även om den simmar iväg.

När sötvattenslok gör trebel onödig

Med sötvattenslok räcker oftast en enkel krok med rätt storlek och placering för att fånga gädda, så trebel behövs sällan. Ett slok är byggt för att gäddan ska ta betet ordentligt: den döda betesfisken riggas så att den rör sig naturligt, och gäddan vänder den för att svälja huvudet först. Sitter kroken där gäddans käke stänger, vid betets huvud eller främre del, hakar den i mungipan vid mothugget.

Trebel läggs på för att öka chansen att hakas, men på ett slok med egen krok ger det mest extra skaderisk. Logiken kommer från konstbeten. På ett drag som gäddan bara nyper i behöver du spetsar som tar var de än träffar, och därför sitter trebel på de flesta vanliga beten i butikshyllan. Se även drag som faktiskt ger hugg på gädda, där krokarna sitter för att fånga snabba, osäkra hugg. Ett slok fiskas på ett annat sätt: du ger gäddan tid, och när du hugger har den redan betet i munnen. Invändningen brukar vara att man tappar fler fiskar med enkelkrok. Med slok stämmer det sällan, och de tapp som sker beror oftare på för tidigt mothugg än på kroktypen. Den extra trebel som många hänger på i bakkant av betet är den som oftast hamnar längst ner i svalget, för den sitter längst in när gäddan sväljer.

Undantaget är riktigt stora beten, 25 centimeter eller mer, där en ensam krok fram kan hamna långt från där gäddan biter.

Då är en andra enkelkrok längre bak ett bättre svar än en trebel.

Välj krok efter bete och fisk

Kroknumren är ungefärliga, storlekarna skiljer sig lite mellan märken.

Kroktyp Kroknummer (riktvärde) Antal spetsar Risk för fiskskada Lämplighet vid släpp Vanligt bruksområde på gädda
Enkelkrok 2/0–6/0 1 Låg Mycket god Slok med död betesfisk, medelstora och stora beten
Trebelkrok 4–2/0 3 Hög Måttlig, sämre i varmt vatten Wobbler, skeddrag, spinnare och jerkbaits
Quadkrok 2–1/0 4 Mycket hög Dålig Specialriggar och vissa stora jiggar

En trebel i storlek 1/0 har tre spetsar som var för sig är mindre än spetsen på en enkelkrok 4/0, men de täcker en bredare yta. Det ger bra krokhugg på ett drag och betydligt fler punkter som kan fastna fel i gäddans gap.

En tumregel för slok: krokens gap, avståndet mellan spets och skaft, ska vara minst lika brett som betets rygg är tjock. Ett slokbete på cirka 15 centimeter kräver då ungefär 3/0–4/0, och ett bete runt 20 centimeter klarar 5/0–6/0. För liten krok gör att betets kropp skymmer spetsen, och då blir det tappet du ville undvika. Den som fiskar mot storgädda och vill veta mer om storlek, beteende och var den står hittar det i vår guide med gäddans biologi och praktiska tips.

Treble- och quadkrokar kan vara farliga med sötvattenslok som bete, här kläms hullingen ner med en tång
  • Bestäm före fisket. Ska gäddan tillbaka byter du bort trebel och quad på slokriggen hemma, inte på sjön.
  • Pressa ner hullingen. En platt tång räcker för att göra en vanlig krok hullingfri, barbless, på några sekunder. Fisken sitter kvar under drillningen så länge linan är sträckt.
  • Hugg i tid. Väntar du för länge hinner gäddan svälja betet djupt. Ett snabbare mothugg ger kroken i munnen i stället för i svalget.
  • Ha verktygen redo. Lång peang, cirka 25–30 cm, och en avbitare ska ligga inom räckhåll innan du kastar.
  • Håll fisken i vattnet. Avkroka i håven med gälarna under ytan när det går. Varje minut i luften förlänger återhämtningen, särskilt sommartid.
  • Klipp hellre än slit. Sitter kroken djupt i svalget klipper du tafsen nära munnen. En kvarlämnad enkelkrok är bättre än ett slitet svalg.
  • Släpp inte en fisk som blöder kraftigt från gälarna. Den överlever sällan, och är den inom gällande minimimått och fiskeregler är det bättre att ta hand om den.

Släpp fisken eller behåll den

Om du släpper fisken är enkelkrok eller barbless-krok det säkraste valet eftersom det går snabbare att få loss kroken. Om fisken ska tillbaka avgör mer än vilken storlek du har i lådan.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *