Höstfiske i svenska sjöar styrs av en sak mer än någon annan, nämligen att vattnet svalnar. När ytan kyls från sommarens 18 till 20 grader ner mot 10 grader och lägre ändrar fisken var den står, hur mycket den äter och hur snabbt den jagar. Nu i början av oktober ligger många sjöar i södra och mellersta Sverige mitt i den övergången. Flera står inför höstomblandningen, när vattnet blandas om från ytan ända ner till botten.
Den som vet vad som händer i vattnet kan läsa sjön vecka för vecka. Utan den kunskapen fiskar du fortfarande på augustis platser och undrar vart fisken tog vägen.
En introduktion till höstfiske börjar med termometern
Under sommaren ligger en sjö i lager. Varmt vatten är lättare än kallt, så det varma flyter ovanpå och det kalla ligger kvar på djupet. Mellan lagren finns språngskiktet, ett tunt band där temperaturen faller flera grader per meter. I näringsrika sjöar tar syret ofta slut under språngskiktet under sensommaren, eftersom inget nytt vatten når dit. Därför håller sig mycket fisk ovanför eller precis i det skiktet i juli och augusti.
När nätterna blir kalla kyls ytvattnet. Det kalla vattnet blir tyngre än vattnet under och sjunker. Blåst hjälper till genom att röra om. Varje kall natt äter sig ytlagret djupare, och språngskiktet sjunker allt längre ner. Till slut har ytan och djupet samma temperatur. Då finns inget som håller lagren isär, och hela sjön börjar cirkulera. Det kallas höstcirkulation eller höstomblandning.
Omblandningen pågår tills hela sjön når ungefär 4 grader. Vid den temperaturen är vatten som tyngst. Vatten som kyls ännu mer blir lättare igen och lägger sig överst, och det är därför isen bildas på ytan medan botten håller runt 4 grader hela vintern.
Därför kan fisket dö under några dagar
Själva vändningen är den period då många sportfiskare tappar fisken helt. Syrefattigt bottenvatten rörs upp, vattnet kan bli grumligt och ibland lukta unket. Fisken sprids ut över nya djup eftersom gränsen den orienterade sig efter, språngskiktet, försvinner. Platsen som gav fisk i går kan vara tom i dag. Hur länge det varar beror på sjöns storlek, djup och hur mycket det blåser. Små grunda sjöar vänder tidigt och snabbt, ibland redan i september. Stora djupa sjöar vänder senare, ofta en bit in i november. Något exakt datum går inte att ge, och marginalerna mellan en bra och en död dag är små.
Fem temperaturlägen och vad de betyder för fisken
Siffrorna nedan är riktmärken för typiska svenska sjöar. Mät yttemperaturen på samma plats och vid samma tid på dygnet, annars jämför du äpplen med päron.
| Yttemperatur | Vad som händer i sjön | Vad det betyder för fisket |
|---|---|---|
| Över 15 °C | Sommarskiktningen finns kvar, språngskiktet är tydligt | Fisk vid språngskiktet och på grunda grynnor, gös aktiv i skymningen |
| 15–12 °C | Ytan kyls snabbt, språngskiktet sjunker | Gäddan börjar jaga hårdare, abborre samlas i stim efter löja och mört |
| 12–8 °C | Många sjöar vänder | Ryckigt under själva omblandningen, sedan fisk på många olika djup |
| 8–4 °C | Sjön är helt omblandad och kall | Abborren söker djupare, gäddan håller sig nära stora stim av bytesfisk |
| Kring 4 °C | Sjön närmar sig vinterskiktning och isläggning | Fisket glider över mot isfiske |
Det som gör tabellen användbar är riktningen, inte den enskilda siffran. En sjö som tappar en grad om dagen beter sig annorlunda än en som ligger still på 11 grader i en vecka. Snabba fall brukar ge ett par dagar med trög fisk, medan stabila temperaturer ger fisk som går att mönstra in (se vår genomgång av hur kallare vatten styr vilka köder vi använder för koppling mellan grader och betesval).
Gäddan, abborren och gösen svarar på kylan i olika takt
Fisk är växelvarm. Kroppstemperaturen följer vattnet, och därmed också ämnesomsättningen och matsmältningen. Kallare vatten betyder att fisken behöver längre tid att smälta ett byte, men under tidig höst äter den ändå mer för att bygga reserver inför vintern. Det ger en period av intensivt födosök innan allt saktar ner.
Gädda
Gäddan klarar kyla bättre än de flesta andra rovfiskar och är den art som tjänar mest på hösten. Stora honor bygger rom inför lekningen på våren och behöver energi. När vasskanterna svalnar och bytesfisken drar ut mot djupare branter följer gäddan efter, och just därför blir fisket efter höstgädda ofta bäst när ytan ligger mellan ungefär 12 och 8 grader. Vi har gått djupare in på temperaturgränserna i artikeln om att fyra grader vänder allt för fisket efter höstgädda.
Under 8 grader blir jakten mindre explosiv. Gäddan tar fortfarande, men den följer betet längre och slår senare. En paus i inveckningen, där betet hänger eller sjunker sakta, utlöser fler hugg än ett jämnt tempo.
Abborre
Abborren samlas i allt större stim när vattnet kyls. Tidigt på hösten jagar de löja i ytan, och måsar som dyker är ofta det tydligaste tecknet på var stimmet står. Ju kallare det blir, desto djupare drar stimmen, och i en omblandad sjö kan de stå på 10 till 15 meter eller mer.
Gös
Gösen är svårast av de tre när temperaturen faller. Den är mest aktiv i skymning och mörker, och under omkring 10 grader brukar ett långsamt jiggfiske nära botten vara det som fortfarande ger fisk.
Kusten går efter en annan klocka
Havet och skärgården kyls långsammare än en liten skogssjö. Större vattenvolym lagrar mer värme, och strömmar för in vatten från andra områden. Därför ligger kustvattnet ofta några veckor efter inlandet. Medan en grund sjö i Småland redan har vänt kan det vara sensommarläge i en djup skärgårdsfjärd.
För havsöringsfisket är hösten en speciell tid. Lekfisk drar mot åarna för att leka, och det är därför många kuststräckor och vattendrag har fredningstider under hösten. Reglerna skiljer sig mellan län och mellan hav och å, så kontrollera vad som gäller där du fiskar innan du åker. Lekfärgad fisk, mörk och ofta med tydliga lekdräktsfärger, ska tillbaka i vattnet även där fiske är tillåtet. Blank fisk som står och äter längs stränderna är en annan sak, och det är den du letar efter.
I bräckt Östersjövatten följer gädda och abborre samma grundmönster som i sjöarna. De lämnar grunda vikar när de svalnar och söker djupare kanter med bytesfisk, men förskjutningen sker senare på säsongen.
Myten om att all fisk drar sig mot djupet på hösten
Det finns en seglivad regel om att höstfisk står djupt. Den stämmer sent på hösten men är fel för stora delar av september och oktober. Grunt vatten med mörk botten värms snabbast av solen. Efter en kall natt kan en solig eftermiddag höja temperaturen på en grund vik med en grad eller två, och det räcker för att bytesfisk och rovfisk ska söka sig dit. Den som bara fiskar på 12 meter missar de timmarna helt.
Tumregeln är att fiska grunt på eftermiddagen under soliga dagar och djupare på morgonen och under mulna, blåsiga dagar. När sjön har vänt och ligger under 8 grader väger djupet tyngre. Vilka beten som fungerade under den grunda fasen har vi gått igenom i vår text om vilka köder vi använder i september på gädda och abborre.
Kallare vatten kräver långsammare fiske och bättre kläder
Det mesta du ändrar på hösten handlar om tempo och säkerhet. Några justeringar som gör skillnad:
- Sänk inveckningshastigheten när vattnet går under 10 grader. Fisken orkar inte jaga ett snabbt bete lika långt.
- Större beten lönar sig för gädda, eftersom bytesfisken har vuxit under sommaren.
- Stålperuk eller fluorocarbon av grov dimension är ett krav så fort gädda kan hugga, även när du fiskar abborre.
- Flytväst bär du hela tiden. I vatten under 10 grader tappar kroppen kraft snabbt, och ett fall överbord är farligare än på sommaren.
- Ull eller syntet närmast kroppen, aldrig bomull, som håller fukt och kyler.
Dagsljuset krymper också. I oktober försvinner flera minuter ljus per dag, och skymningstimmen, som ofta är dagens bästa, kommer tidigare än många räknar med.
Börja logga temperaturen redan den här veckan
Den enskilt mest användbara vanan för höstfiske kostar ingenting. Skriv ner yttemperaturen varje gång du är ute, tillsammans med datum, klockslag, väder och var fisken stod. Ett enkelt anteckningsblock eller en anteckning i telefonen räcker. Ekolodet visar oftast temperaturen, och har du inget sådant fungerar en vanlig vattentermometer på en lina.
Efter en höst har du en kurva för just din sjö. Efter två höstar ser du när den brukar vända, hur snabbt den kyls och vid vilka grader gäddan på dina platser börjar ta. Den kunskapen finns inte i någon tabell, och det är den som avgör om du står på rätt grynna i rätt vecka nästa oktober.